onsdag, september 28, 2016

Tankesplitter

En splittrad tanke försatt i ord och mening

Visst är det fantastiskt vad tiden går.. Vad man hinner med under tiden.. Otroligt. En dag som denna är man tjugoåtta år och inväntar sitt tjugonionde levnadsår inom några månader. Så långt jag har tagit mig, och så mycket jag visat upp mig i bloggvärlden. De senaste åren har det möjligtvis varit lite glest med inlägg men det sträcker sig ändå långt bakåt som till 2009. Jag tar mig längre bak i tiden, för i de gamla kulisserna vaggar de äldsta minnena från min dotters födelseår, 2008. Så mycket som är nedtecknat och mycket av det ligger ändå offentligt. Ett barskrapat splitter av tankar i salig oreda med betydelsefull eller oviktig mening. I det stora hela bara små små sandkorn av minnen som råkar vara mina.

Mycket har förändrats sedan tidens begynnelse, men mycket består. Det är fortfarande splittrade tankar som försätts i ord och mening. Ibland målas orden lite och ibland saknas det tryck i vad som skrivs. Som livet i sig självt. Ibland så naket att bara tanken rodnar, men ibland bara så tomt att bara konturerna av en människokropp återstår. Allt det underligt underbara i ett härligt virrvarr av åskladdade känslor..

Min poäng är ändå, att efter så lång tid med mig själv så är jag fortfarande mig själv. Jag må ha ömsat skinn, brunnit upp och rest mig ur askan, men de viktigaste trådarna inom mig går fortfarande att härleda till. Jag är där jag ska vara och allt är som det ska vara.


Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...