måndag, oktober 17, 2011

Heartbeats

Livet håller i många trådar just för tillfället. Jag försöker ta tag i dagarna i nuet - men på nåt sätt får jag inte fatt den. Tid är allt man har. Sägs det. Jag börjar undra det. Om nu tid är allt man har. Hur kommer det sig att tiden man har inte är tillräcklig?

söndag, oktober 16, 2011

Recension utav inpackning.

Igår kväll testade jag mig på att göra en hemmagjord hårinpackning som skulle tillföra fukt och lite extra följsamhet i svallet. Vilket jag, en kvinna med extremt torrt och frissigt hår önskar. Dessutom är jag lockig och lockigt hår kräver lite mer uppmärksamhet än rakt hår, har jag nu läst mig till.

I vilket fall som helst så gjorde jag såhär;
1. En del cocosfett & två delar honung
2. Blanda väl, känns det för tjockt och jobbigt så micra i 10 sek.
3. Smörj in i håret, topparna främst
4. Sen på med en platspåse och sov med det en hel natt.
5. Morgonen, skölj ur och tvätta rent med schampoo+balsam.

Helt enkelt får man gå lite på känn när man gör såna här kurer hemma. För hur mycket en del är har jag ingen aning om. Det beror helt och hållet på hur mycket hår man har på huvudet kan jag tänka mig. Så min smörja blev ungefär 1½ dl kanske. Att micra har jag inte läst att man ska göra, men det blev helt värdelöst att röra runt i. Så då micra jag det en liten stund och det blev gosigt och följsamt. Sen var det bara på med plasthandskar och sen smörja in håret utav bara sjutton! Och senare plastpåsen över håret och rakt ner i säng.

Dag 2.
1. av med påsen
2. besvikelse av hur håret känns -kärvt, tungt och hemskt
3. schampoo+balsamtvätt
4. lufttorka
5. glansigt, följsamt och definierade lockar(!)

Jag har inte borstat håret idag.
Jag har varit ute i blåsten och inte haft något i håret efter tvätt.
(som jag annars måste och brukar ha)

Och trots vistelse i blåst, så ser håret ut såhär ikväll.
Det är inte ens hälften så flygigt eller frissigt som det annars är.

Håret upptill är ju annars värst. Men efter detta så blev det fint och följsamt.
Glansigt & luktar gott dessutom!
Stort och fluffigt är numera lagom stort och sammanhållet.
Inte överallt och ser galet ut. Vad ska man säga, jag gillar det!

lördag, oktober 15, 2011

En lördag i sporadiska bilder

Vi började dagen på en bakluckeloppis här i byn. Det blev inte alls mycket sålt för min del. Sen kom jag fram till de att det är roligare och fynda saker än att sälja saker. Men jag gjorde ett tappert försök.
Det var lite dansuppvisning och korvförsäljning. Vädret var soligt och trevlig stämning. Otåligt och uttråkat barn skulle man också kunna beskriva det.
Härligt röda äpplen mitt i oktober! Att bo såhär har sina ljusa stunder. Speciellt på hemvägen med rosiga kinder i höstluft.
Så nu avslutar vi kvällen med en nattlig inpackning gjord med kokosfett och honung. Man är en riktig kvinna om man klär i en plastpåse på huvudet!

onsdag, oktober 12, 2011

Naturvetenskaplig syn och religion

Eleven tittar på läraren och säger högt och tydligt "jag tror inte på bigbang.."
Är detta vad som kallas kulturkrock? I vårat svenska naturvetenskapliga samhälle där den kristna traditionen i läroplanen blivit utbytt emot naturvetenskaplig syn på samhället. Vikten läggs vid att våra barn ska bli allmänbildade visionärer och kunna skapa sig egna uppfattningar om saker och ting. Men, krocken förblir. Med alla dessa olika nationaliteter som bosatt sig i vårat vackra Sverige delar inte vårat svenska ideal på religion eller naturvetenskap. En halv klass, med barn som är födda i Sverige men som har en annan etnisk bakgrund och en annan religion än vad resterade svenskar som är kristna ateister. I samma rum ska alla olika nationaliteter med olika religioner lära sig naturvetenskap. Om hur jorden uppstått, stjärnor, solar och månar.. Och ingenting utav våran naturvetenskapliga syn går in hos barnen. Att religion och naturvetenskap är två vitt skilda världar förstås inte. För det går inte spåra rester utav The Big Bang enligt den 16åriga pojken. För det var Gud som skapade jorden.

Att vara lärare innebär att lära ut det som krävs av läroplanen. Men hur kombinerar man det när det blir en sådan här kulturkrock?

måndag, oktober 10, 2011

Lärare för en vecka!

Idag började jag min verksamhets förlagda utbildning. I en hel vecka ska jag vara med och observera min handledare samt hålla i minst två pedagogiska moment i verksamheten. Det är faktiskt ruskigt spännande. Men som jag uppfattat det efter min första dag inom verksamheten så verkar det vara svårt att sätta min teori i praktik. Det är faktiskt levande individer man arbetar med. Det vill säga, det verkar ingen lätt match att upprätthålla intresse, motivation och kunna nå ut till alla elever. Att stå där framme och försöka med alla sätt möjliga att hålla kontakt och liv i eleverna tycks inte vara världens enklaste sak. Då frågar man sig, hur sjutton ska jag lyckas med det? Antar att det krävs några år och otaliga misstag ifråga om motivering och sätt att nå ut. Ännu har jag inte varit så pass delaktig att jag på något sätt pratat inför hela klassen. Men veckan är inte slut än och det ingår i mina uppgifter att faktiskt göra det. Nervöst som bara den är det. Men jag hoppas att eleverna är snälla emot mig när jag gör mitt tappra försök till att testa mina vingar som blivande lärare!

onsdag, oktober 05, 2011

On the way to the dream

(bilden funnen via new-ist och därifrån genom patterson maker.)

På något sätt så ska jag nog införskaffa mig en likvärdig tavla till min nya lägenhet. Det är sant, jag har blivit med lägenhet! En betydligt mindre lägenhet än vad jag har idag. Så ett problem är att kunna få plats med alla mina möbler. Men det ska nog ordna sig i slutändan. Mitt i alla mina studier så skall det börjas och flyttpackas. Ett nytt och spännande äventyr ska snart påbörjas. Känns som att detta år tjugohundraelva blir ett minst sagt minnesvärt år. Livet har sina vändningar, som man säger. Och därav den vackra texten i denna underbart fina bild. "Sometimes on the way to the dream, you get lost and find a better one" Och det är precis vad jag har gjort. Min dröm att en gång bli barnmorska är numera utbytt emot att få bli en riktigt bra lärare. Det är ganska fantastiskt det här med livet. Att ena stunden vandrar man en väg, hittar ett sidospår och går på helt okända marker. Vilket jag gör i detta nu. Och det är otroligt spännande! När jag ändå är i gång och vimsar runt i min rosa skimriga värld så kan jag ju meddela att jag också har blivit godkänd på min hemtenta som jag skrev för drygt två veckor sedan. Min lycka är total, förtillfället. Det väntar tre tentor innan julafton stundar. Så det gäller att hålla igång och verkligen gå inför vad man pysslar med, annars kan det gå lite galet. Men det känns enormt stort att klara av det första farthindret så att säga. Nu vet jag ju att jag har lärt mig något som jag förhoppningsvis kommer ha användning utav i mitt yrke som lärare!

Nog med konstigheter. Nu är det dags och säga godnatt.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...