fredag, september 02, 2011

En födelsedags farmor och små äventyr


Jag är världens lyckligaste mor som fått ett sådant underbart barn. Jag slår vad om att hennes far är minst lika stolt över sin dotter som jag är. Denna bild är tagen då min gammel-farmor fyllde år. Vi var bjudna på lite smörgåstårta med tillhörande släkt på min morfars sida. Lilla fröken hade varit hos sin far den helgen och vi spenderade lördagen på Kolmården allesammans. Det var nytt, konstigt och ovant. Men vi gör oss bra som en i hop klistrad familj. För ladys del så tyckte hon nog att det var roligt att han både mamma och pappa i närheten under ett halvt dygn. Men på söndagen kom hon hem och vi gick på kalas. Min farmor är dement men man såg att det glittrade till lite i hennes ögon när Nicoline kom dit. Hon är så lik mig när jag var liten och jag tror att det hjälpte henne lite att se någon som varit delaktig med under uppväxten. Hon och min gammelfarfar var mycket delaktiga i och ta hand om mig när jag var liten. Men det mest fantastiska med den dagen var att jag bad Nicoline att sjunga Blinka lilla stjärna för farmor Birgit som en liten födelsedagspresent. Och hon började sjunga. Hon sjöng så fint så jag blev alldeles varm i kroppen. Hela min farmor började glittra och hon sjöng med. I slutet av visan blev det alldeles knäpp tyst i salen där vi satt och alla förundrades över att flickebarnet kunde sjunga så fint. Sen sjöng hon hela imse vimse spindel för farmor Birgit också. Och jag såg på farmor att hon verkligen tyckte om den lilla sångstuden som fröken bjöd på. Även då var det alldeles tyst i salen och alla lyssnade på när min treåring tog ton. Det var helt magiskt. Hon fick till och med applåder utav alla i rummet. Hon är så otroligt begåvad! Och jag hoppas att det är något hon inte släpper taget om, för hon är så fantastiskt duktig. Lite har hon ju och brås på då hela familjen på hennes fars sida är musikaliska och även på min pappas sida är vi musikaliska. Jag är väl lite musikalisk jag också kanske, men inte riktigt fullt så utvecklad om man säger så.

Men det var ett magiskt ögonblick. Och jag är så stolt! Att hon vågade sjunga med vetskap om att tio andra människor lyssnade på henne. Som mer eller mindre är halvt okända i hennes värld. Men som dom säger på förskolan, hon ställer sig mer än gärna upp i ringer när det är sångstund och sjunger helt solo.

Min vackra och underbara Nicoline.
Lyckligt lottad är jag över att få älska dig i all oändlighet.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...