söndag, maj 08, 2011

Helg och ömmande öron

Jag längtar efter sommaren på vintern. För då är jag som kallast och sjukast. När våren börjar dra sig in mot Sverige så mår jag bra. Men när det börjar ta sig så blir jag sjuk igen. När allting börjar blomma och gräset ska klippas, då ligger jag inne och förbannar varenda grannjävel som är så jävla kåta på gräsklipparna. Jag är inte den roligaste när jag är förkyld heller, för jag tycker bara synd om mig själv och gråter för minsta lilla. Mitt beteende är väldigt mans-aktigt. Ni vet reklamen "kvinnor gnäller över och föda barn, men då vet dom inte hur det är och vara man och få en riktig förkylning". Man kan säga att jag fått det bästa från två delar! Eller sämsta? Jag kan föda barn som en tyst kämpe och jag gråter arslet av mig när jag är förkyld. Jag menar, hur bra är inte det? Min smärtgräns går vid en förkylning och vid barnafödande är den "beyond pain" så då går det av bara farten.

Annars kan jag ju meddela att i fredags så tog jag mig en tripp med lite flickvänner till Vinkällaren. Emot småtimmarna så var jag nära på att hooka up med bartendern. (snygg karl!) Men det slutade med en shot och en cider som jag inte behövde så jag blev helt plakat och visste varken ut eller in. Alltså så gick jag miste om en riktigt trevlig bartender. Men ja, så kan det gå!

På lördagen blev det en lång "walk of shame" med en rejäl allergireaktion på vädret. Gick hem till Sam och gjorde mig i ordning inför våran lunchdate innan jag skulle bege mig hemåt. Väl hemma och tryggheten omfamnade mig så blev jag dödssjuk och bara grät i stort sett. Blev en whiskey på kvällskvisten för att somna gott. Jag somnade riktigt gott.

Det var allt för idag. Tror jag. Jag återkommer när kontakten mellan öron och hals har kommit tillbaka. Men det tror jag dröjer. Måste nog fan ringa vårdcentralen i morgon. Såhär kan jag inte leva mitt liv.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...