söndag, december 26, 2010

En dag

En dag bland alla andra dagar.. Dagen har förflutit ganska snabbt måste jag säga. Känns inte som någon födelsedag, även fast det faktiskt är min födelsedag. Blivit lite uppvaktad av mor med familj. Fick superfina kaffekoppar och en almanacka. Kan ju inte bli bättre!

19:52 så höjs siffran. Lite små häftigt, men än är jag fortfarande bara tjugotvå.
Men snart höjs ribban till tjugotre.

torsdag, december 23, 2010

Jag får inte riktigt ihop matematiken just nu. Personligen så har jag dragit på mig en rejäl förkylning så jag är inte riktigt mig själv. Och det är väl typiskt, den 23 december, och man orkar knappt stå på benen längre stunder. Så sitter man här och tycker synd om sig själv. Finns förvisso roligare saker och göra men detta är ett ämnat ynk-inlägg. (som de flesta, hah)

Har lite dåligt samvete över att jag inte haft tid till att kunna lägga ner energi och planering på dessa julklappar. Hela den här dagen skulle egentligen gå åt till att ruscha staden och hitta dom perfekta klapparna och outfitsen som vi skulle ha på julafton. Men sedär, så blir det inte. Den här dagen är tydligen gjord för extrem huvudvärk och ömmande muskler. Plus en massa städ. Mitt hem ser ut som andra världskriget och på något vis måste jag få det och se lite respektabelt ut. Inte för att jag får besök utan mest för att jag vill ha det lite fint. Men det är inte så enkelt när man är förkyld.

Dessutom måste jag få tag på en julgran och mat också. Kylskåpet är helt tomt och det vore synd att inte hänga upp det nya julgranspyntet som jag köpte häromdagen. Vilken typisk jul. Man hetsar som bara den och så blir det pannkaka med förkylningar. Men peppar peppar för att det inte blev magsjuka!

måndag, december 20, 2010

Vänder?

Brevbäraren kommer ibland med lite överraskningar. Fick med mig ett julkort och ett vitt kuvert när jag lämnade lägenheten för att bege mig till Förskolan. Öppnade kuvertet och det är ett brev ifrån Komvux med dag och tid för att anmäla sig på vårterminen. (tidigare idag hade jag försökt få tag på syon men han var inte där. var osäker på om jag hade anmält mig eller inte) Men det hade jag. Men till min förvåning så var det ett papper till. Där det står detta:

Eleven deltar i följande kurser:
Kultur- och idéhistoria 110 p
Matematik B 50 p
Lödning och skärning 50 p
MIG/MAG-svetsning 50 p

Det var en glad överraskning. Inte för att jag diret fyllt i papper om dessa kurser utan bara pratat om den. Så köper jag det ändå. För jag kommer upp i 250 poäng och därav kan jag söka Csn. HALLELUJA-MOMENT! Tack & adjö Försörjningsstöd!

Ekonomin blir inte helt hundra eftersom det är halvtid. Men ändå. Inte så att jag lever i lyx och överflöd nu för tiden ändå. Men bara tanken på att slippa skriva ut kontoutdrag, söka 10 jobb (bara för att) och redovisa vad man än har gjort fram till just de mötet. Får mig att vilja springa ut i snön naken och bara springa runt som en idiot i flera timmar. Saker och ting kanske blir bättre. Jag hoppas på det i alla fall.

tisdag, december 14, 2010

Begäret efter perfektion

Det är som att världen raserar. Perfektion är ordet som upptar hela tankekapaciteten. Strävan efter att bli perfekt, vara perfekt, se perfekt ut. Jag har ingen aning om varför eller vad detta beror på. Men jag har en ständig känsla av att jag borde vara bättre som någon annan, än mig själv. Alla borde se mig som någon annan, än den jag är just nu. Jag är långt ifrån bekväm i mig själv. I mina tankegångar, i mina kläder, mitt hår, eller framförallt min ledande roll. Allting bara springer ifrån mig och jag får inte fattning på saker. Alla andra rör sig framåt, men jag står kvar. Jag orkar inte ens röra på mig. För tanken av att det är poänglöst har nästan övertagit allt. Som om det vore tjära under fötterna. Det är bara tungt. Och jag har börjat ta avstånd. Från småsaker, från nästan allt. Ibland undrar man om saker verkligen är menade till att bli bra.

söndag, december 05, 2010

När steget blev för långt och man tappade fotfästet

Att hålla fokus är en konst i dagens samhälle. Hålla många bollar i luften, både privat och arbetsmässigt, lägga ner energi på sig själv, familjen, hobbies, ja, listan kan göras oändlig. En människa kan dock klara väldigt mycket på väldigt kort tid. Även om det kräver extremt med tidsplanering och tankeverksamhet. Det går, allting går om man bara vill. Men vad händer när steget man tar blir för långt och man börjar tappa fotfästet? Att hantera något sådant är också en konst. En vilja att komma tillbaks i rätt spår. Tankeverksamhet som går på högvarv just för att komma därifrån och planera ut hur man inte kommer dit igen. Men vi alla hamnar där, någon gång. Det är nog en konst att hålla alla steg jämlika. Så man inte trampar fel, snubblar och faller. Men det är själva hanteringen utav det hela som gör oss människor så unika. Alla hanterar saker så olika. Det kan komma i form av förvirring, ilska, irritation, frustration eller rent utav ren ledsamhet. För när man väl har trampat fel är det lätt att känna att man inte kan ta sig därifrån. Kan man inte ta sig därifrån så börjar det påverka omvärlden och pressen blir högre och högre från många olika håll. Du är inte dig själv, du gör inte det du ska, vad är det som har hänt. Frågor kan bli många frågor eller kännas som en och samma, fast på hundra olika sätt. Man har rätt och falla. Det är en mänsklig rättighet. Det gäller bara och tänka ut och planera uppkomsten. För alla tar sig upp. Vi tar bara olika lång tid på oss. Men när saker blir fel och när man trampar fel. Eller när steget blir för långt och man tappar fotfästet, ta dig tid till att andas. En människa kan göra så mycket och säga så mycket när saker och ting inombords vacklar. Tänk över och låt inte hårda ord ligga på ytan. Lämna inte känslan osagd, tänkt till och förklara. Idag får man inte, eller snarare man bör inte, vackla. Allt ska vara så självklart. Men det kan bli fel. Men det är aldrig fel tidpunkt för att ställa saker till rätta.

onsdag, december 01, 2010

Snart så

Nu ska jag försöka göra mig i ordning. Om en knapp timme är det dags att bege sig emot mitt andra hem i Småland och åka på arbetsintervju. Så får vi se vart de leder till.

Tjingeling.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...