fredag, oktober 08, 2010

Beautiful - Eminem

Det är storm inombords. Vet varken ut eller in, känslan av att tappa fotfästet gör sig påmind. Det är som att vara sjutton återigen. I verkliga termer så anar jag en panikångestattack. Vanligtvis ignorerar jag signalerna, men jag bör inte göra de. Så på något sätt så försöker jag gardera mig inför det som väntas komma. Känner att det inte alls lämpligt med något sådant just nu. Det räcker som det är. Antagligen därför det är något på gång. Har ingen ork till att ta det seriöst. Det blir som de blir, överlever gör jag ju numera. Det är den där exemplariska moderskärleken som kickar in i slutet. Så jag är inte orolig över det. Bara extremt påfrestande och gå och vänta in den "rätta" stunden. But hey, det är inte första gången..


Har även lärt mig en läxa idag. Pratade i telefon med en utav mina bästa väninnor, hon är som jag - hon är min trygghet. Jag tänkte mig inte för och uttalade ett namn. Hon snappade upp det och det blev ett hetsigt samtal ifrån hennes sida. Hon ville hälsa honom och mycket mycket mer berättade hon att hon ville göra. Jag blev helt nollställd. Gjorde så gott jag kunde och försökte få henne och byta samtalsämne. Hon gick med på det som tur var. Men då tänkte jag såhär, hur förklarar man en sådan sak för ett barn?


Det är rent utav för hårt. Det finns inget lämpligt sätt att förklara det för henne. Och det är tydligen inte lämpligt att introducera människor (oavsiktligt i detta fall) som kommer att försvinna ur bilden innan dom ens har stigit in i den. Missförstå mig inte, det som hände har lite olika anledningar. Mest anledningar som riktade på mig? Det är skit sak samma egentligen. Jag får helt enkelt inte göra om en sådan här sak igen. Det är inte rättvist mot henne. Den här gången får man stå sitt kast och lära sig av situationen. Men nu vet jag hur det funkar i det verkliga livet om att träffa någon. Hade målat upp scenariot i huvudet och insåg att det skulle vara svårt. Men att det blev svårare än vad jag hade tänkt mig är ju något jag får ha i åtanke nästa gång.


På något sätt så känner jag mig lite oansvarig. Men jag är nybörjare i den här leken. Fast jag känner nog ganska starkt att det inte är dags än. Dessutom är relationer inte min grej. Jag är verkligen riktigt riktigt dålig på relationer. Så det är nog bäst och hålla saker och ting "casual". Ibland får man dock bita i det sura äpplet.

(Musiken som jag lagt upp är inte relaterade till texten som jag skrivit. Det är bara soundet som triggar till lusten att skriva. Det är bakgrundsljud.)


Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...