onsdag, september 08, 2010

Onsdagsförvirring med bakgrundsljud

Bakrundsljud: Alkaline Trio - Calling All The Skeletons

Just nu vill jag så mycket. Vill ta mig någonstans, ut i livet, ut i de där "vuxen"livet. Ta del och vara delaktig. Diskuterade med min fru igår om hur man vet att man är redo för en mogen relation. Helt ärligt, jag har inte haft en mogen relation med någon utav mina föredettingar. En mogen relation ser jag som en relation där de inte är en massa tjaffs och osäkerheter kring en framtid. Helt enkelt att man är på samma våglängd i livet. Jag har alltid legat minst 5 år framöver med mina x. Dom har legat på -5 år. Men samtidigt som jag funderar på det här med en mogen relation så är jag aningen skeptisk till män och deras mognad. Tror de mer beror på min trötthet hos det motsatta könet. Just nu, i min värld, är alla män lite efterblivna och korkade. Yes.

.. med den inställningen så kommer jag lätt hitta min dröm man! (nu är de jag som är efterbliven och korkad, underbart) Detta är irriterande och svårt. Bara det här med och hitta sin rätta plats i livet är ingen dans över några jävla rosor i alla fall. Jag vet inte alls vart jag står någonstans. Tror jag lagt mitt liv lite på hyllan och inväntar rätt tillfälle på att kunna hoppa in i livet igen och låtsas som ingenting. För den lär ju fungera..? Tror jag har lite åldersnoja uppe på allt detta. Jag blir 23 och jag har inte den blekaste aning om vem jag är, förutom att jag är mamma. Jag är mer.. Vet inte riktigt vad. Nu finner jag de inte underhållande att leta efter pusselbitar längs livetsväg. Kan inte allt bara falla på plats direkt? Det hade väl varit underbart om de gjort de. Istället för att leta. Men det är väl de som är charmen med livet antagligen. Att man lär sig med åren, att man präglas av situationer i livet. (måste vara en väldigt lättroad knäppgök som konstruerat detta komplexa livsmönster..)

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...